.... #1 (i bloggen alltså) Att handleda student när man själv knappt kommit "därifrån"

Herregud. Både igår och idag har jag haft student. Kanske inte så direkt "Lärorikt" för henne men dock när vi hade spegling på eftermiddan idag sa jag vad jag tyckte att hon skulle ta med sig:

se hur det är när man är ny genom att titta på mig.

Man vet inte allt, kan inte allt och man står med ett ansvar man som student sällan fattar eftersom man alltid (iaf har det varit så tidigare) går med någon erfaren. Som därtill e fast anställd, kan avdelningen, rutinerna, patientgruppen.

Ta vara på den "icke"-erfarenheten genom att titta på mig.

Ta med dig de "coping"strategier jag hade som du kan ha nytta av

och bestäm dig för vilken av mina brister du absolut inte tänker anamma.

Se att det inte är någon dans på rosor så att du kommer ut mentalt förberedd för tuffa dagar.  

Men nu har jag övat och det har varit spännande för mig! Kändes jättekul när man kunde instruera och se vilka moment som min student kunde och behövde göra. Idag pysslade vi bl.a med lite subcutant morfin, hon fick sätta PVK och dokumenterade massor. Det sistnämnda kommer alla mina framtida studenter bli specialister på för det e fan det töligaste jag vet.

Det hon eg INTE fick/behövde göra va alla dessa jääävla samtal till än den ena än den andra surkärringen eller bitterfittan på olika ställen man ringer tretiofemtusen per dag å sina patienters vägnar. Det är nämligen först nyligen jag själv börjat känna mig morsk nog o i nuläget va hon mer i "hands-on" inte "telefon-jagande"- mode i sin utbildning. Jag började jaga telefonen i t6. detta va en liten sötnöt t4:a. I t4 behöver man bli känd med material som katetrar, pvk:er och venprover.

Själv hade jag gärna velat gå mer med någon som va pang ny nu när jag är den där pang nya och har prövat på att ha student. Gick några pass med ett par nya sista praktikperioden men det hade nog behövts tidigare. Och fler.

Det tar bort lite av den romantiska bilden. För när man e klar står man där. O fuck i helvette att handledare säger att "du är aldrig ensam" för faktum e att du rätt snabbt står där och har INGEN att rådfråga. O då måste du ta beslut själv och sedan invänta om du får bannor eller om du hankar dig igenom dan. Om du kan komma tillbaka morgonen därpå o finna patienterna vid liv och att Dr och arbetskamrater inte e allt för irriterade på en. Vissa dagar ere ju bara så att man vill gå hem vid lunchtid. Den känslan förmedlar aldrig en erfaren ssk. Och deras kaliber når man inte upp till med en gång.

nu e det inte en förmiddag innan jobbet som jag skriver av mig utan en kväll framför tvn! Kul med variation kände jag!

Jag sitter, för en gångs skull nuförtiden, med bärbara miniPCn i knäet (om jag har dåligt med space ibland så ere för att den e seg...) och glanar (=värmländska för att ögna lätt på något) på hockeyn. Gött o bara sega framför en hockeymatch. FBK-LHC som atm står 0-1. Hänger ett fbk-mål i luften. Lyssnar mest efter plingen som indikerar att det e mål nånannanstans, som typ exakt i detta nu då SAIK gjorde mål. Intresseklubben, någon?

Gårdagskvällen vart riiiktigt jobbig ett tag. Kände mig sjukt stressad men tur att man kan säga vad man känner till sina arbetskamrater o så hjälps man åt. =)

Ska dock inte va ledig lö-sö utan jag ska jobba! 24an ringde o nån där ville va ledig. lö kväll o sö dag. blir bra det. Ska ta o skriva ett inlägg med Ssk-betraktelser. För idag har jag haft en sån. Ska försöka o skriva lite sånna nu o då när jag finner något att rapportera omkring. Vilket alltså betyder när jag "reflekterat"/"reflekterat klart" över nått som sker.

Imorrn ska jag träna igen. Har sjuk träningsvärk i magen!

Take Care

Linda

Nu sitter jag här och kletar kortisonsalva och vanlig billig handcreme på tangenterna igen och än en dag så inväntar jag ett kvällspass på sjukhuset. Fyllde precis i sambons skaffa-ytterligare-ett-medmeda-kort-lapp så vi har varsitt ihop. Typ. Jag fattar inte. Men det löser sig. Är en sån dag.

Än en gång har vi varit till gymmet och även idag var det skönt. Sambo hade en sämre gymdag, men sånt kommer ju o går. Kummin sitter intill mig, eller ja... ligger som en klump intill mig på golvet och spinner nöjt. Svärfar kom opp med han innan han öppna affärn för kattrackarn satt vid dörrn o vänta. Om typ 20 minuter ska jag sätta mig i bilen. Allt e klart. Bara matlådan som skall plockas ur kylen typ. Känns som jag har ett så otroligt spännande liv att skriva om i nuläget. Men imorgon blire nog annorlunda... kanske.

För imorrn har jag inget jobb inplanerat. Det ringde förut när jag va påväg till eller på gymmet men jag hörde det inte och såg det först en halvtimme senare när vi var nästan klara. Men det märks vad jag får för jobb i helgen. Iaf fått ett pass i november om jag inte skulle ha fått nått vikariat innandess. Imorrn vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på om jag e ledig. Förmodligen får jag väl dra en dammsugare, röja lite nånstans o kanske bara softa. Om solen e framme som den varit senaste dagarna kommer jag nog att gå en långpromme med sambo.

Om jag e ledig på fredag, vilket jag verkligen hoppas, ska jag ta min svägerska Sara med mig på stan på eftermiddagen. Kanske att hon får dela en superhemlis. Behöver nämligen reka lite inför framtida bestyr i mitt liv... men nog om det! Tids nog så skriver jag väl av mig om detta också. Kul, eftersom ingen vet att jag skriver i den här bloggen! Mest för mina egna tankar och funderingar.

puss o kram

Linda

...och en fin sådan!

Jisses vad solen skiner och himlen e knallblå med bara små söta dottar till moln. Det gillar vi. PimPim, jag och sambo har redan varit ute första svängen i koppel idag. Kummin har varit ute sen kl 9. Han borde snart stå på dörren o vara glad åt att bli insläppt i sitt hem igen. Själv samlar man nu, tack vare en stund i solen när kattrackarn låg i en buske, kraft att gå ännu ett kvällspass på sjukhuset.

Gick bra igår trots allt. Började kvällen i tron att jag skulle vara ansvarig på lung-sidan. Gick direkt till att vara omvårdnad/usk på gastro. För att sedan bli omvårdnad på HELA lung-gastro. Iofs inte särskilt jobbigt. 11 patienter totalt. E nån form av stiljte på sjukhuset. Inte ens MAVA har fullbelagt hörde jag ryktesvägen igår. Bara tjugetrean som e full sa samma rykte. Så vi hade en relativt soft kväll. Relativt. =) Men trevligt. Trivs väldigt bra på den avdelningen. Idag blire en annan. Enda jag vet för kvällen där e att jag ska vara omvårdnad och inte ansvarig. Ska bli skönt. Då kan jag åka lite senare. Ska tanka, hämta grejer hos mor o far samt... a ja vet inte... vara allmänt seg? Ska stå på Mariebergsparkeringen. Både ikväll och imorrnkväll. Stod där igårkväll också. Gratis. Jag e snål!

Vi har nog bestämt oss för att Pimpim ska få gå ut själv på torsdag. Då e jag ledig, som nuläget är. Men jag jobbar gärna. Har somsagt bara två pass inplanerade i oktober så aa... tar vad ja får! Snart snart får väl jag också ett schemalagt vik. Vore isf jääävligt kul. Hoppas hoppas det isf e på nian! :)

Annars... njae... inte mkt. Imorrn ska vi träna. WIIIE :)

Puss o kram

Linda

Ja då har jag alltså trillat hit igen. Men jag orkade inte hålla på med någon av mina gamla bloggar för det kändes så... a ja vet inte, gammalt? När man inte skrivit något sen nyårasfton i den ena och gud vet hur länge sedan i den andra? Och när så mycket har hänt sedan dess... Näh, då fåre bli helt nytt!!

Idag har jag än sålänge varit ganska så konstruktiv. Tycker iaf jag! Sambon får dock ta o laga lunchen för han e arbetslös. Jag ska iväg och jobba en kvällstur på Centralsjukhuset. Hoppas min grupp är fullbelagd så jag slipper lägga in nån ny ikväll. Men sånt får jag inte säga högt eller ens hoppas på. Så jag har inget sagt, oke? ;)

Det ganska konstruktiva som jag har gjort än sålänge är att jag tatt sambon under armen och gått o tränat. Det gick riktigt fint för mig idag. Började förra veckan igen efter sommaruppehållet o idag var fjärde passet och nu kändes det verkligen att kroppen svarade och hjälpte till... Tidigare hare liksom bara känts som att det är viljan som gjort att jag tatt mig igenom passet. Men idag fick jag lite "bevis" på att det finns muskler under dallret och slappheten. Sånt gillar vi.

Kummin har börjat gå ut själv nu, den ena av våra katter. Han e så go när man kommer o släpper in han. Då e man verkligen THE PERSON som han älskar. Det e ba såååååå najs att JUST JAG kommer o öppnar för JUST HONOM. PRECIS NU! Haha, söt. Pimpim blir lite avensjuk men vi litar inte riktigt på honom självständigt ute än. Får se när han får gå själv. Lasse har lovat att gå ut med han i koppel sen i eftermiddag.

Annars tycker jag att livet är ganska så bra. Vi har kommit till ro verkligen i vårt nya hem och jag har verkligen vant mig vid att inte gå i skolan utan att jobba. Kommer att ha jobbat 16 dagar i september nu när månan e slut. Rätt bra för att vara "arbetslös" aka timvikarie. Har dock tre avdelningar som bas. Än sålänge är dock bara två pass inbokade i oktober men vi får se. Ger det lite tid. Hade liksom inget första dagarna i september heller men det gick ju bra! Gillar att gå på timmar också för dels så får man se mkt olika när man flänger runt på olika avdelningar och dels så beläggs man inte med mer ansvar än att patienterna  ska typ... om det går - överleva tills näste man/kvinna tar över rodret. Well, lite mer än så förväntas iofs... Vårdplaneringar o massa bedömningsinstrument o inskrivningar o sådär. Men det e ju lajbans! Hoppas det blir en bra dag idag. Ska va på lungsidan ikväll. Jävligt kul avdelning faktiskt. Både lung- och gastro e kul.

Skulle jag få mkt fritid den här månan så gör det inget för jag kan nog behöva det. Finns LITE resurser att leva på nu. Lönen kom idag o har insett att vi/jag inte har så fasligt stora kostnader. Får jag ihop... 6-7 tusen i månan så går jag liksom runt. =) Tack mamma o pappa för att jag fick bo hemma när jag pluggade säger jag bara!

Nä, nu har jag nästan skrivit för mkt idag. Märks att jag inte skrivit av mig på länge i en blogg. Men mot slutet av gamla bloggen vare liksom bara två rader om ingenting o då ere liksom varken kul att läsa eller kul att skriva.

Ahwell... c u soon förmodligen!
Take care!
/Linda